Syltade apelsinskal

När man till jul skall göra sin marsipanlängd täckt med vit choklad och kokos så behöver man förutom marsipan, vit choklad och kokos även whisky och syltade apelsinskal.

Whisky skulle jag rent teoretiskt kunna göra själv, men jag avstår eftersom jag har en hel bokhylla i vardagsrummet full (sic!). Syltade apelsinskal känns dock som både trevligt att göra och praktiskt att ha. Receptet erbjuds i hemkonserveringsboken.
Tre dagar behövs, men det känns väldigt överkomligt jämfört med de (minst) nio dagarna som behövs om man skall göra kanderade apelsinskal. Jag hoppas att jag har tålamod att få återvända till de kanderade apelsinskalen vid tillfälle.

De två första dagarna är relativt ointressanta eftersom det enda som skall göras är att lägga apelsinskal i kallt vatten och sedan byta det några gånger under de två dygnen. Lätt avklarat. Dag tre; "sätt därefter på dem i nytt vatten och låt koka tills de är fullkomligt mjuka 1-2 timmar". De fick koka i en timme, sen stängde jag av värmen drog kastrullen av plattan och åkte till Liljeholmen för att köpa "billig" barnmat och blöjor till sonen och tulpaner till sambon.
När jag kom tillbaka två timmar senare fortsatte jag. De kokade, väl avrunna, skalen vägdes och socker-, vatten- och citronsyremängd beräknades. 1-1,5 kg socker, 1/2 - 3/4 liter vatten och 1 struken tsk citronsyra per kilo kokta ansade apelsinskal. Koka en klar och simmig lag och tillsätt därefter apelsinskalen som skall "sakta koka, tills de är klara".

Här efter kan man gå två olika vägar. Antingen lägger man de färdiga skalen i en varm burk, kokar ihop lagen ytterligare innan man slår den över skalen och binder över burken. Eller så kan man, om man önskar skalen torra, "lägg[a] dem på sikt att rinna av (samt rulla dem därefter i fint strösocker)." Jag önskar mina syltade apelsinskal torra och väljer därför att låta dem rinna av och sedan rulla dem i socker.

Skalen rinner av.

En sak som jag funderade på under min apelsinskalssyltning är hur skalen skall vara förberedda. Det står inte direkt någon stans. Jag valde att först skala apelsinerna i fyra jämnstora skal per apelsin och blötlägga samt göra första kokningen på dem i den formen. Efter första kokningen så skar jag dem i remsor i den storlek som jag önskade på slutresultatet. Det kändes praktiskt och enkelt samt att jag gissar att man får dem att hålla ihop bättre om man skär dem i små bitar så sent som möjligt i processen.

Det ska bli riktigt roligt att göra marsipanrulle till nästa jul på egensyltade apelsinskal.

Ha det gott!

Slutresultatet.

Aprikosmarmelad

"Orsaken till att våra födoämnen förstöras, då vi söka lagra dem, är framförallt två.
Den viktigaste är, som i inledningen nämnts, mikroorganismernas [...] inverkan, då de tära på våra födoämnen för egna behov. Att motarbeta dessas färdsel är konserveringens viktigaste uppgift."

Med dessa ord från kapitlet "Konserveringens grundprinciper" vill jag inleda mitt försök till aprikosmarmelad.

Dag 1 ska 500 g fina, torkade, aprikoser sköljas och läggas i en kruka varpå man sedan slår 1 liter vatten, täcker och ställer på ett kallt ställe i tre dagar. Detta gjordes fast med halverad mängd aprikoser och vatten.

Efter fyra dygn plockade jag fram krukan och tittade lite uppgivet på innehållet. Delar hade blivit luddiga och andra delar hade fått fina grön/vita prickar. Mikroorganismerna hade fått fäste.

Jag har några funderingar till hur detta kan ha uppkommit.
1. Jag använde givetvis svavelfria ekologiska aprikoser. Det kanske inte fanns på 30-talet i Sverige utan de torkade aprikoser man då hade tillgång till var redan bitvis "konserverade" med besprutningsmedel eller andra kemikalier.
2. Mitt skafferi är inte kallt nog. Att det stod "kallt" och inte "svalt" kan vara av vikt. Kylskåpet kanske skulle vara bättre idag, eller den jordkällare/matkällare som alla hade på 30-talet.
3. Jag var upptagen dag 3 och väntade därför till dag 4 istället. Om man tittar på bild 2 så ser man tydligt att aprikoserna har sugit åt sig så mycket vatten att de tittat över vattenytan och detta kan ha varit orsaken till att mikroorganismerna fått fäste. Dag 3 kanske de fortfarande var under vattenytan och "opåverkade".
4. I och med att jag halverade receptet kanske jag störde proportionerna, vilket gjorde att de snabbare än väntat sög åt sig vattnet och kom ovan vattenytan.

Eller så är det en kombination av två eller flera av de ovan nämnda orsakerna. Eller kanske någon helt annan orsak som jag missat i mitt resonemang.

Hur som helst. Jag har fått lust att experimentera lite och se om jag kan hitta orsaken. Jag återkommer i frågan längre fram.

Ha det gott!